Har precis kommit hem från en synnerligen annorlunda och berikande resa till Kuba. Fick rådet innan jag åkte att jag skulle omfama Kuba. Eftersom mycket är så annorlunda där så gäller det att ta det som det är, istället för att uppröras, förfäras eller vad man nu gör när man inte uppskattar något för vad det är.

Det var ett riktigt bra råd. Detsamma sa en kuban till mig när jag vid ett stressigt tillfälle innan planet skulle gå hem tyckte att servicen var lite för långsam på flygplatscaféet (i ärlighetens namn var den fruktansvärt långsam) att det bästa när man kliver i land på Kuba är att ta ett djupt andetag och insupa så mycket tålamod som bara är möjligt, eftersom allt tar mer tid där.

Jag har omfamnat Kuba under veckan som gått, och fått vara med om så många berikande och energigivande stunder. Och jag tänker att rådet att omfamna gäller allt i livet. Det är så lätt att stressa upp sig över att något tar lite för lång tid, att förfäras över snön som faller fastän man inte kan göra något åt det, att oroa sig över morgondagen fastän den inte har inträffat ännu, att klaga på kollegorna som inte agerar som man själv tänkt…

Omfamna istället. Ta saker, arbetsuppgifter och människor för vad de är. Hela livet kan bli så mycket mer berikande och energigivande med den inställningen.

DSC_1226
  • Facebook
  • Twitter
  • Google+
  • Pinterest
  • reddit
  • LinkedIn
fullsizeoutput_2bfa
  • Facebook
  • Twitter
  • Google+
  • Pinterest
  • reddit
  • LinkedIn
DSC_1423
  • Facebook
  • Twitter
  • Google+
  • Pinterest
  • reddit
  • LinkedIn
IMG_4436
  • Facebook
  • Twitter
  • Google+
  • Pinterest
  • reddit
  • LinkedIn
IMG_4543
  • Facebook
  • Twitter
  • Google+
  • Pinterest
  • reddit
  • LinkedIn
IMG_4413
  • Facebook
  • Twitter
  • Google+
  • Pinterest
  • reddit
  • LinkedIn
DSC_1420
  • Facebook
  • Twitter
  • Google+
  • Pinterest
  • reddit
  • LinkedIn

Pin It on Pinterest

Share This