Stressen kommer krypande… Sitter här på söndagkvällen efter en fantastiskt skön och lugn helg och får lite jobb gjort. Det känns bra eftersom det är mycket som behöver bli klart under nästa vecka. Jag bockar av sak efter sak på att-göra-listan samtidigt som jag skriver på en ny för imorgon med det jag inte hinner med. Det jag medvetet inte tar tag i utan skjuter upp.

Förhalning är ett av de områden som ingår i mina tidstjuvar, enligt den personlighetsanalys som jag gjorde i veckan. Och det är mer än en gång jag förvånat mig själv med att saker går mycket snabbare att göra än vad jag trott, bara jag faktiskt gör dem. Då tänker jag att det säkert beror på ställtiden (ni vet den som Bodil Jönsson skrev om i “Tio tankar om tid” för jättelänge sen) och att det därför kan vara bra att skjuta upp det som jag inte känner för så att det hinner “mogna” i mitt undermedvetna. Eller är det bara en dålig ursäkt? För det finns knep för att bli mer effektiv och få bort de här eländiga energitjuvarna som att skjuta upp saker är, i alla fall för mig.

Jag har lyssnat på effektivitetsgurun David Stiernholm för några år sedan, och blev något klokare. Tyckte jag då. Men jag förändrade i ärlighetens namn inte jättemycket av hur jag hanterar saker. Visserligen är jag en “doer” som får mycket gjort, men jag kämpar ändå med att jag skulle kunna vara betydligt mer effektiv och mindre stressad bara jag blev av med några onödiga tidstjuvar. Hittade dessa fem grundråd från David (tar bara ett par minuter att läsa) som jag tror skulle underlätta min nästa vecka västentligt, bara jag följde dem. Kanske framför allt att skriva min att-göra-lista i prioritetsordning, att beta av det jag ska göra en efter en, och att inte låta mig styras av mejlen. Att faktiskt stänga ner mejlen medan jag gör något annat. Det låter så enkelt, men är ack så svårt!

Utmaning: Jag ska testa dessa två enkla grejer veckan som kommer. Jag ska se om det fungerar. Hänger du på?

 

Pin It on Pinterest

Share This