Vissa saker man lär sig som liten stannar alltid kvar. Jag kommer så väl ihåg en gång i skolan, jag gick kanske i 3e eller 4e klass, då vi hade besök av en dam som läste dikter för oss. Just den här fick vi med oss i ett häfte och jag tyckte så mycket om den att jag lärde mig den utantill. Idag kom jag att tänka på den igen. Sitter här hemma med lite feber i kroppen och försöker jobba. Men även om jag känner mig lite “uschlig” (möjligtvis norrländskt uttryck) så är det ju så, att just den här dagen har jag just nu, och den kan jag göra något bra av. Så på kortet till min moster som fyller år imorgon, skrev jag ner den här dikten, som är fornindisk:

Dagen idag är en märklig dag,

den är din.

Gårdagen föll ur dina händer;

den kan inte få mer innehåll än du redan har givit den.

Morgondagen vet du ingenting om,

men dagen idag, den har du,

använd dig av det.

Idag kan du glädja någon,

idag kan du hjälpa en annan.

Dagen idag är en märklig dag –

den är din.”

Pin It on Pinterest

Share This