Du som är en naturbegåvning – det måste gå av sig självt för dig?

Det finns de som tror att vissa är födda för att stå på scen. Att de är naturbegåvningar som inte behöver förbereda sig och träna, utan allt bara kommer på uppstuds och blir så där härligt fängslande perfekt. Och visst, det finns självklart personer som verkligen tycker om att äntra scenen, som njuter av det och gör det med större lätthet än andra. Men de allra flesta behöver anstränga sig rejält för att insatsen ska nå det resultat man vill nå.

Som för Sofie Jonsson. Igår skrev hon så fint på LinkedIn om min nya bok och berättade hur väl hon kände igen sig i det jag skrev om i början av boken:

Det senaste året har jag haft förmånen att jobba med Anna Bellman och i veckan trillade hennes bok “Släpp retoriken: fokusera på publiken” ner i brevlådan. Första kapitlet berör din inställning till att tala inför en publik och jag kunde inte känt igen mig mer. Vid flera tillfällen har jag fått höra:
1. Du som är så bra på scen – du kan ju inte bli nervös?
2. Du är ju en naturbegåvning på att hålla presentationer – det måste bara gå av sig självt för dig?

Svaren är nej, jag blir såklart nervös (ibland väldigt nervös) och det kommer verkligen inte av sig själv. Men precis som Anna uppmanar väljer jag alltid att se nervositeten som något positivt och taggande, och jag förbereder mig alltid. För det handlar inte om talang – det handlar om inställning och förberedelser. En prestation kommer aldrig av sig själv, oavsett om den är en presentation inför publik eller något helt annat. Så är ni sugna på att utveckla er förmåga att tala inför en publik kan jag varmt rekommendera Annas bok som ni hittar här.

 

Jag blir så glad att Sofie sätter fingret på det här. För de allra flesta går det inte av sig självt. För de allra flesta krävs förberedelser och många stunder av träning för att det ska låta spontant och naturligt. Som Winston Churchill lär ha sagt “Det finns inte mycket som kräver så noggranna förberedelser som oförberedda tal”. Han la tydligen ner betydligt mer tid på sina “spontana” tal än på sina politiska. Men så fick han ju också nobelpriset för bland annat sin talekonst.