7 av 10 unga tjejer önskar att de hade bättre självkänsla och 8 av 10 jämför sin egen kropp med modellers kroppar. 9 av 10 upplever en press från samhället kring hur unga tjejer ska se ut, och lika många anser att modeindustrin i stor eller mycket stor utsträckning är orsaken till denna press. (Ny undersökning som publicerades idag av Kari Traa i samarbete med Response Analyse).

Idag har jag haft förmånen att leda ett av de viktigare samtal jag någonsin modererat. Om modeindustrins skönhetsideal och dess negativa inverkan på unga tjejers psykiska hälsa. Om att andra länder lagstiftar mot att modeller ska vara för smala (även om det är tveksamt till att det verkligen gett någon effekt med tanke på hur smala modellerna på catwalken i Paris fortfarande är), medan Sverige än så länge inte gjort någonting.

Aldrig tidigare har så många unga svenskar lidit av psykisk ohälsa som idag, och tjejer är särskilt drabbade. Under åren 2010 till 2014 ökade den psykiska ohälsan mer bland 15-åringar i Sverige än i andra länder, enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten. Den dystra trenden beror enligt experterna på de många och allt hårdare krav som ungdomar idag möter i sin vardag. Trenden håller i sig.

Varför lyckas inte det svenska samhället hjälpa den yngre generationen? Varför bryr vi oss inte? 0,61 procent av alla svenskar har anorexia. Mellan 1 och 2 procent har bulimi. Det är många. Riktigt många.

Theswedishmodel.se är ett initiativ från träningsklädesmärket Kari Traa, som tröttnade på att det inte gick att hitta normala modeller hos svenska modellagenturer – alla var för smala.

Samtalet idag inleddes med att tre modeller, varav två har lämnat branschen och en fortfarande är verksam fast som frilansare utanför modellagenturernas osunt magra krav, berättade om verkligheten bakom kameralinsens förskönande glamourvärld. Deras berättelser om krav på 88 cm i höftmött på en 183 cm lång kropp, 12 timmars arbetsdag utan mat och max 500 kalorier om dagen – där bomull doppas i fun light för att få något i magen – grep tag. På riktigt.

Moderådets har tillsammans med flera aktörer arbetat fram en policy för modebranschen men den har inte publicerats ännu. På politikernivå har inget hänt än, men S-kvinnors ordförande i Stockholm Natalie Sial initierar gärna ett samtal med viktiga parter. Så saker händer. Om än långsamt.

Samtalet landade i hur bra det är att initiativet tas, att fler måste involveras och att det går att förändra normbilden av vad som bör vara ett ideal även om det förmodligen kommer att ta tid. Och att för att lyckas behöver alla göra sin del. Modellagenturerna, Moderådet, Beställarna av modeller (klädbolagen), Politikerna, Medierna som skriver om idealen, Socialamedier-förebilderna och modellerna…. För det handlar inte om storlek, vikt och mått, det handlar om vem vi är –  att alla är olika och att idealet snarare borde handla om hälsa, välmående och styrka.

Jag lyfter på hatten för de som kämpar.

Emma Elsässer, Ellinor Bjurström och Jennifer Larsén
  • Facebook
  • Twitter
  • Google+
  • Pinterest
  • reddit
  • LinkedIn

Emma Elsässer, Ellinor Bjurström och Jennifer Larsén

Anna Bellman, Sissel Himle (marknadschef Kari Traa), Thomas Parling (psykolog och specialist inom ätstörningar), Elin Frenberg (vd Moderådet), Jennifer Larsén, Emma Elsässer, Ellinor Bjurström och Natalie Sial (ordf S-kvinnor).
  • Facebook
  • Twitter
  • Google+
  • Pinterest
  • reddit
  • LinkedIn

Jag tillsammans med Sissel Himle (marknadschef Kari Traa), Thomas Parling (psykolog och specialist inom ätstörningar), Elin Frenberg (vd Moderådet), Jennifer Larsén (undersköterska och modell), Emma Elsässer (ekonomiassistent och modell), Ellinor Bjurström (sociala medierprofil och modell) och Natalie Sial (ordf S-kvinnor).

 

Pin It on Pinterest

Share This